Jordkällaren har inte blivit använd på massor av år. Karim och Maja som köpte huset för snart 10 år sen har inte kunnat använda den eftersom båda dörrarna är ur funktion och några stenar i bakre delen av valvet började att trilla in. Det ska vi ordna! En jordkällare är ovärderlig när den fungerar och därför känns det extra roligt att få renovera jordkällare.
Här ser ni valvet som är lagt med slaggsten, förutom raden med slutsten som är av natursten.
Längst bak hänger det ner ett par stenar och en har redan ramlat ur.
Slaggsten är en restprodukt från järn och malmindustrin. Slagget stöptes i formar och sen fick stelna. Fantastiskt vackra men lite luriga då de är porösa och klena. De innehåller bl a järnbitar och hålrum.
De jordkällare jag har sett i närområdet är byggda på precis samma sätt, säkert samma personer som har byggt dem. Den första bilden har natursten i frontmuren istället för slaggsten, annars är de väldigt lika.
En jordkällare i närområdet som har blivit utlämnad till sitt öde. Väldigt eftersatt underhåll både när det gäller att hålla borta blivande träd men även dörrar och karmar som har ruttnat bort. Stora rötter från närliggande träd har letat sig in i källaren men valvet verkade intakt ändå.
Stenarna som var lösa togs bort genom att lyfta ur dom försiktigt ovanifrån. Innan hade valvet inspekterats för att säkerställa att inga andra stenar skulle påverkas. Ett lager med kalkputs har lagts ovanifrån över hela valvet då det byggdes. Troligen för att fylla ut springorna mellan slaggstenen och för att skydda stenarna mot fukt.
En minimal höj och sänkbar ställning byggdes för att kunna lägga dit stenarna igen. Samma typ av ställning används då hela valv ska läggas om eller då ett helt nytt valv ska läggas.
Några av de gamla stenarna kunde återanvändas och lades tillbaka. De andra fick jag leta upp i närområdet. Kilstenar mellan huvudstenarna har bankats in för se till att trycket mellan stenarna förblir jämnt då ställningen tas bort.
På vissa ställen hade jorden kasat ner lämnade på vissa ställen rätt så tunt med jord (isolering). En grävmaskin och maskinist togs in för att lägga ett 40-50 cm lager jord ovanpå jordkällaren. Detta för att öka isoleringen och för att göra den mer tät mot regn och fukt. Slaggsten är känslig för vatten och fukt. Så för att öka livslängden kan ett tak läggas ovanpå jordkällaren som skydd, eller ett lager av fet lera. Eftersom den här jordkällaren ligger på en sandås fanns det väldigt lite lera i närheten.
Väldigt fint virke köptes från det lokala sågverket, Carlsdals såg. Kan varmt rekommendera dem om ni vill ha bra virke till bra pris!
Otroligt fin tätvuxen kärnfura som hade legat och torkat i några år. Guld värt att ha till karmar och dörrar som ska tåla mycket fukt och nötning.
Dörrar och karmar konstruerades efter de gamla som förlaga.
Dörr och karmar på plats. Handsmidd spik, stängningsbeslag och tidstypiska gångjärn köptes från en byggnadsvårdsbutik.
Dörr och karmar målades med svart slamfärg för att matcha resterande dörrar på gården. Alla beslag är monterade med den handsmidda spiken. Vi putsade runtom karmarna för att förhindra både varm och kall luft från att ta sig in, men också för att förhindra skadedjur från att komma in och äta upp allt gott som finns i jordkällaren. Vi gjorde samma sak på den inre dörren.
I nedre delen av båda dörrarna byggde vi in ventilationsluckor. Detta för att kunna reglera luftflödet. Är det för fuktigt är det bra att kunna öka luftdraget. Också bra för att kunna reglera temperaturen på vinter/sommar.
Så ser jordkällaren ut från baksidan. Det svarta som knappt syns är ventilationstrumman, där byggde vi in en ventilationslucka som går att ställa i olika lägen.
Så blev jordkällaren klar och kan användas!
Ovanpå ska gräs och ängsblommor sås som förhoppningsvis kommer fram redan till nästa vår. Gräset hjälper till att hålla jorden på plats och skapar ett avstötande lager mot regnet.
Invändigt ska det läggas in makadam på golvet för att undvika att jorden dammar upp. Ett par hyllor ska också sättas in.